Insändare: Avancemangsundret, hallundret, budgetundret
Det första undret var att Åby-Tjureda lyckades gå upp i Elitserien. Det andra blir en bandyhall som ska stå färdig till seriepremiären i oktober.
Däremellan kom dock ett annat under: sammanställningen av en budget som ska säkerställa finansieringen av hallen.
I slutet av februari stod det klart att Åby-Tjureda tar hem Bandyallsvenskan, och ganska så omgående börjar man tala om att det också ska byggas en bandyhall i Åby, två mil norr om Växjö. Efter stort engagemang kring en förstudie beslutar man sig för en hall som ska byggas över den befintliga isen, 80x120 meter och med plats för 1500 åskådare (enligt Idrottens Affärer i mars 2019, i början av maj hade det ökat till 2000). Kostnaden beräknas bli 43 miljoner kronor, finansieringen ska ske genom ett kommunalt lån på 90% av kostnaden, det övriga ska täckas av föreningen och dess aktiva.
25 mars skickar föreningen till Växjö kommun en ansökan om kommunalt lån på 38,7 miljoner kronor. Därtill vill man ha ett årligt driftkostnadsbidrag på 3,8 miljoner och att kommunen betalar 0,5 miljoner per år för nyttjanderätt. Bidraget och nyttjanderätten ses som grundläggande för att Åby-Tjureda ska kunna finansiera drift, personal, amorteringar och ränta på låne. Sammanlagt antas driften av bandyhallen kosta 4,3 miljoner per år. Det är betydligt lägre än vad jämförbara hallar kostar, men då har man också utgått från lägre byggkostnader och lån. När kommunen i mitten av april meddelar att ett lån kan de gå med på, men inte de övriga önskningarna, så ser det ut som att drömmen om en bandyhall ska gå om intet.
I ett tillägg till låneansökan presenterade man också en femårsplan, med tillhörande varning att eftersom föreningen aldrig spelat i Elitserien så är det svårt att sammanställa en sådan prognos, men att de gör den utifrån vad de tror är möjligt. Där tänkte man sig att föreningen skulle omsätta knappt 3,7 miljoner per år, och där publikintäkter (1 miljon) och sponsring (1,2 miljoner) skulle vara de största intäktskällorna.Däremellan kom dock ett annat under: sammanställningen av en budget som ska säkerställa finansieringen av hallen.
I slutet av februari stod det klart att Åby-Tjureda tar hem Bandyallsvenskan, och ganska så omgående börjar man tala om att det också ska byggas en bandyhall i Åby, två mil norr om Växjö. Efter stort engagemang kring en förstudie beslutar man sig för en hall som ska byggas över den befintliga isen, 80x120 meter och med plats för 1500 åskådare (enligt Idrottens Affärer i mars 2019, i början av maj hade det ökat till 2000). Kostnaden beräknas bli 43 miljoner kronor, finansieringen ska ske genom ett kommunalt lån på 90% av kostnaden, det övriga ska täckas av föreningen och dess aktiva.
25 mars skickar föreningen till Växjö kommun en ansökan om kommunalt lån på 38,7 miljoner kronor. Därtill vill man ha ett årligt driftkostnadsbidrag på 3,8 miljoner och att kommunen betalar 0,5 miljoner per år för nyttjanderätt. Bidraget och nyttjanderätten ses som grundläggande för att Åby-Tjureda ska kunna finansiera drift, personal, amorteringar och ränta på låne. Sammanlagt antas driften av bandyhallen kosta 4,3 miljoner per år. Det är betydligt lägre än vad jämförbara hallar kostar, men då har man också utgått från lägre byggkostnader och lån. När kommunen i mitten av april meddelar att ett lån kan de gå med på, men inte de övriga önskningarna, så ser det ut som att drömmen om en bandyhall ska gå om intet.
Det formella beslutet var dock inte fattat, och några veckor senare när kommunstyrelsen hade avhandlat frågan så lät det från föreningen annorlunda. Det räckte med att lånet skulle beviljas, resten skulle Åby-Tjureda ordna. Men hur? Det fattas fortfarande 3,4 miljoner per år, den summa föreningen ville ha utöver de 900 000 kronor man redan får.
Vad som skiljde var den nya femårsplanen, färdigställd i slutet av april, där budgeten nu var fördubblad, och för Åby-Tjuredas första säsong i Elitserien mer än så. Från att ha fått in cirka 300 000 i publikintäkter sista året i Bandyallsvenskan så räknade man nu med 1,8 miljoner. Inte bara en ökning med 1,5 miljoner totalt, utan dessutom 800 000 mer än man räknade med en månad tidigare. Sponsorintäkterna, där man anger att man redan lovats 1,5 miljoner, skulle i stället för 1,2 miljoner uppgå till 3 miljoner. Tillsammans med övriga intäkter, som till exempel inkluderade gåvor och donationer på 1,4 miljoner och intäkter från försäljning av ismaskin och belysning, så är det tänkt att Åby-Tjureda nästa säsong omsätter 9,4 miljoner kronor. Som jämförelse så är det något mer än omsättningen för lag som Sirius och Broberg, och dryga miljonen högre än Vetlandas omsättning. Säsongen efter tänker man sig en något beskedligare omsättning på 7,5 miljoner som sedan ökar något säsong för säsong. Skulle laget åka ur Elitserien så har man ändå planerat för en omsättning på 7,3 miljoner i Bandyallsvenskan.
Det finns några poster i budgeten som sticker ut. En låneränta på 1,5% är som det anges mycket låg och dessutom osäker på lång sikt, men med tanke på att det är ett kommunalt lån så är det inte orimligt. En ökning av sponsorintäkter från 800 000 till 3 miljoner kanske inte heller är omöjligt om man får Växjö-bygden med sig. Något mer osäkert tycks det vara om man verkligen kan dra in 220 000, och mer än så de kommande säsongerna, från allmänhetens åkning. Den senaste säsongen var den intäkten 0 kronor, om man ska tro femårsplanen.
Men framför allt så är det publikintäkterna som är uppseendeväckande, de som är tänkta att bli sex gånger så höga i Elitserien jämfört med sista året i Bandyallsvenskan. Klubbens beräkning bygger på att:
Mer knepigt blir det med antagandet att man kommer dra in 150 kronor per person och match. Det är mycket mer än något annat lag som med differentierad prissättning, gratis för vissa åldrar, rabatter för årskort, etc. som bäst kommer upp i ungefär 100 kronor. Det är också ungefär 100 kronor mer än vad Åby-Tjureda hade i Bandyallsvenskan. Den budgeterade intäkten på 1,8 miljoner för Åby-Tjureda upp bland lagen med högst publikintäkter. Visserligen långt efter Villa och Hammarby. Men före lag som har betydligt högre snitt än 785 åskådare per match. Jag säger inte att det är omöjligt, men jag är tveksam. Särskilt när nyhetens behag har avtagit och man måste kämpa hårdare för att övertala publiken att komma.
Det är sådana beräkningar som gör att man får en känsla av att man i den i den nya femårsplanen inte utgått så mycket från vad man anser vara möjligt, utan mer vad som krävs för att klara en budget där man letar efter ytterligare 3,4 miljoner kronor. Det som sticker ut mest av allt är att man i ett fall där man åker ur Elitserien ändå räknar med en budget där spel i en lägre division inte påverkar intäkterna i nämnvärd utsträckning, trots att det redan finns lag med bandyhall i Bandyallsvenskan som spelar inför betydligt mindre publik än den Åby-Tjureda utgår från. Inte heller sponsorintäkterna förväntas minska i någon större utsträckning. Åby-Tjureda är en rik klubb med stora likvida medel, runt 6 miljoner kronor i tillgångar, men med ett hallbygge och en sådan optimistisk budget så kan rikedomar snart försvinna.
Ett vidare problem i detta är att personer inom bandysverige hyllat hallprojektet okritiskt, inte sällan med passningar till föreningar som Bollnäs och Motala. Detta gäller även personer som har som uppgift att rapportera om, och granska, bandysporten och som med viss rimlighet borde vara insatta i de faktiska svårigheterna. Inte nödvändigtvis de ekonomiska bitarna i detalj, men om en förening säger sig kunna bygga en hall snabbt, enkelt, och billigt på 7-8 månader så borde man snarare dra öronen åt sig än att peka finger åt de som fått kämpa med både finansiering och bygglov.
Formellt fattas beslutet om kommunalt lån av Växjö kommunfullmäktige 21 maj. Då gör man det uttryckligen med grund i att "Avvikelser i byggkostnader, intäkter och driftskostnader kan hanteras de närmaste åren med föreningens övriga tillgångar och kapital", och att "utlåningen till föreningen måste därför vila på en stark tilltro till att det starka och ideella engagemanget inom ÅTIF, samt att detta engagemang är uthålligt på lång sikt." Det som krävs är alltså att Åby-Tjureda sexfaldigar sina publikintäkter och att sponsorintäkterna ökar med 150%, samtidigt som man också hittar nya intäktskällor i form av till exempel allmänhetens åkning. De har byggt föreningen med hjälp av hårt arbete och kostnadsmedvetenhet, misslyckas man med sitt hallprojekt så krävs det att man tar både det existerande kapitalet och utomstående till hjälp för att rädda sin klubb.
Vad som skiljde var den nya femårsplanen, färdigställd i slutet av april, där budgeten nu var fördubblad, och för Åby-Tjuredas första säsong i Elitserien mer än så. Från att ha fått in cirka 300 000 i publikintäkter sista året i Bandyallsvenskan så räknade man nu med 1,8 miljoner. Inte bara en ökning med 1,5 miljoner totalt, utan dessutom 800 000 mer än man räknade med en månad tidigare. Sponsorintäkterna, där man anger att man redan lovats 1,5 miljoner, skulle i stället för 1,2 miljoner uppgå till 3 miljoner. Tillsammans med övriga intäkter, som till exempel inkluderade gåvor och donationer på 1,4 miljoner och intäkter från försäljning av ismaskin och belysning, så är det tänkt att Åby-Tjureda nästa säsong omsätter 9,4 miljoner kronor. Som jämförelse så är det något mer än omsättningen för lag som Sirius och Broberg, och dryga miljonen högre än Vetlandas omsättning. Säsongen efter tänker man sig en något beskedligare omsättning på 7,5 miljoner som sedan ökar något säsong för säsong. Skulle laget åka ur Elitserien så har man ändå planerat för en omsättning på 7,3 miljoner i Bandyallsvenskan.
Det finns några poster i budgeten som sticker ut. En låneränta på 1,5% är som det anges mycket låg och dessutom osäker på lång sikt, men med tanke på att det är ett kommunalt lån så är det inte orimligt. En ökning av sponsorintäkter från 800 000 till 3 miljoner kanske inte heller är omöjligt om man får Växjö-bygden med sig. Något mer osäkert tycks det vara om man verkligen kan dra in 220 000, och mer än så de kommande säsongerna, från allmänhetens åkning. Den senaste säsongen var den intäkten 0 kronor, om man ska tro femårsplanen.
Men framför allt så är det publikintäkterna som är uppseendeväckande, de som är tänkta att bli sex gånger så höga i Elitserien jämfört med sista året i Bandyallsvenskan. Klubbens beräkning bygger på att:
- publiksnittet ökar med 48% från 529 till 785 (ett beräknat snitt utifrån publikutvecklingen från andra klubbar som spelar inomhus)
- biljettpriset ökas från 100 till 150 kronor
- klubbens medlemmar inte längre går in gratis
- man spelar 16 hemmamatcher istället för 11 den senaste säsongen (möjligtvis grundserie plus tre kvalmatcher)
Mer knepigt blir det med antagandet att man kommer dra in 150 kronor per person och match. Det är mycket mer än något annat lag som med differentierad prissättning, gratis för vissa åldrar, rabatter för årskort, etc. som bäst kommer upp i ungefär 100 kronor. Det är också ungefär 100 kronor mer än vad Åby-Tjureda hade i Bandyallsvenskan. Den budgeterade intäkten på 1,8 miljoner för Åby-Tjureda upp bland lagen med högst publikintäkter. Visserligen långt efter Villa och Hammarby. Men före lag som har betydligt högre snitt än 785 åskådare per match. Jag säger inte att det är omöjligt, men jag är tveksam. Särskilt när nyhetens behag har avtagit och man måste kämpa hårdare för att övertala publiken att komma.
Det är sådana beräkningar som gör att man får en känsla av att man i den i den nya femårsplanen inte utgått så mycket från vad man anser vara möjligt, utan mer vad som krävs för att klara en budget där man letar efter ytterligare 3,4 miljoner kronor. Det som sticker ut mest av allt är att man i ett fall där man åker ur Elitserien ändå räknar med en budget där spel i en lägre division inte påverkar intäkterna i nämnvärd utsträckning, trots att det redan finns lag med bandyhall i Bandyallsvenskan som spelar inför betydligt mindre publik än den Åby-Tjureda utgår från. Inte heller sponsorintäkterna förväntas minska i någon större utsträckning. Åby-Tjureda är en rik klubb med stora likvida medel, runt 6 miljoner kronor i tillgångar, men med ett hallbygge och en sådan optimistisk budget så kan rikedomar snart försvinna.
Ett vidare problem i detta är att personer inom bandysverige hyllat hallprojektet okritiskt, inte sällan med passningar till föreningar som Bollnäs och Motala. Detta gäller även personer som har som uppgift att rapportera om, och granska, bandysporten och som med viss rimlighet borde vara insatta i de faktiska svårigheterna. Inte nödvändigtvis de ekonomiska bitarna i detalj, men om en förening säger sig kunna bygga en hall snabbt, enkelt, och billigt på 7-8 månader så borde man snarare dra öronen åt sig än att peka finger åt de som fått kämpa med både finansiering och bygglov.
Formellt fattas beslutet om kommunalt lån av Växjö kommunfullmäktige 21 maj. Då gör man det uttryckligen med grund i att "Avvikelser i byggkostnader, intäkter och driftskostnader kan hanteras de närmaste åren med föreningens övriga tillgångar och kapital", och att "utlåningen till föreningen måste därför vila på en stark tilltro till att det starka och ideella engagemanget inom ÅTIF, samt att detta engagemang är uthålligt på lång sikt." Det som krävs är alltså att Åby-Tjureda sexfaldigar sina publikintäkter och att sponsorintäkterna ökar med 150%, samtidigt som man också hittar nya intäktskällor i form av till exempel allmänhetens åkning. De har byggt föreningen med hjälp av hårt arbete och kostnadsmedvetenhet, misslyckas man med sitt hallprojekt så krävs det att man tar både det existerande kapitalet och utomstående till hjälp för att rädda sin klubb.
Ekonom med intresse för och insyn i bandy
Nedan följer delar av bakgrundsmaterialet.
Första femårsplanen:
Andra femårsplanen:
Driftskostnader
Hallkalkyl
Kommentar kring intäkter
Andra femårsplanen:
Driftskostnader
Hallkalkyl
Kommentar kring intäkter